Under 2010 utfördes det ett experiment på kadetter i USAs flygvapen. Man ville veta vilka aspekter som gjorde att rekryter ökade sin fysiska förmåga de kommande åren, och därmed utveckla effektiva metoder för att få fram bättre soldater.
Man kunde redan innan studien se stor variation mellan olika individers prestationer – vissa utvecklade sin fysiska förmåga markant under fyra års tid, medan vissa knappt utvecklade sin förmåga alls. Det verkade heller inte spela så stor roll i vilken byggnad man placerade dem, vilken mat de fick, eller vilken skrikande drill-instruktör man utsatte dem för. Så frågan var vilka andra faktorer som låg bakom de stora skillnaderna mellan individer.
Alla rekryter var indelade i så kallade skvadroner, med ca 30 personer per grupp, som man allokeras helt slumpmässigt till när man startade sin träning. Inom skvadronen sover man tillsammans, tränar, äter och interagerar intensivt. Gruppen fungerar i princip som en extra familj, där medlemmarna diskuterar, hjälper, stöttar och har stor påverkan på varandra.
Redan tidigt i studien kunde man se stor skillnad på individnivå på hur man utvecklades under de fyra åren. Det var också stor skillnad mellan skvadronerna, men inom grupperna var variationen väldigt liten. Detta ansågs mycket intressant, eftersom alla rekryter hade blivit slumpmässigt utvalda till de olika skvadronerna. Det verkade alltså vara något inom grupperna, som drog upp eller ner alla individers prestation.
Efter år av efterforskning kom man dock fram till något oväntat och ytterst intressant – den största faktorn i en individs utveckling visade sig inte alls vara individen själv, utan snarare den sämst presterande rekryten inom dennes skvadron!
Om den sämst presterande rekryten i skvadronen var motiverad och kämpade på; drog detta upp hela gruppens prestation. Om den sämst presterande rekryten istället var omotiverad, inte brydde sig, eller var aktivt negativ så drog den däremot ner hela gruppens prestation. Det individualistiska narrativet var alltså begränsat, där det visade sig tydlig att vi som sociala varelser är tämligen starkt beroende av vår omgivning och inte alls agerar i ett individuellt vakuum. En individs personliga inställning och förmåga när träningen startade var alltså av mindre betydelse för framtida presentationer, än hur dess omgivning var utformad.
Det finns även andra studier inom militären som har kommit fram till liknande slutsatser. Till exempel har det visats att närhet till högpresterande rekryter var den viktigaste faktorn för att förutsäga om en ny rekryt i den amerikanska armén skulle lyckas väl. På samma sätt var närhet till usla rekryter en utmärkt indikator på att den nya rekryten skulle misslyckas. I studien hade man skapat en baslinje där man såg att en medelrekryt förbättrades markant om den arbetade med duktiga rekryter, medan samma person skulle bli markant sämre om den arbetade med sämre rekryter.
”Dåligt och bra inflytande av andra personer existerar altså”
Bästa sättet att hålla sin vikt samt undvika skilsmässa?
Under de senaste decennierna har forskning om detta område också blivit tillämpat på den civila befolkningen och gjort stora framsteg i förståelsen av det. Generellt sett verkar vi påverkas mycket av vår omgivning, och det har kunnat fastställas starka kausala och statistiska samband mellan olika faktorer.
Exempelvis har en studie från Harvard gjorts om övervikt där man följde 12 000 personer under en period på 30 år. Studien visade tydligt att om man umgås med personer som lider av övervikt, ökar risken för att man själv blir överviktig med hela 57%, oavsett andra faktorer som kan påverka ens liv. Om den överviktiga är ens syskon ökar risken med 40%, och om det är ens partner ökar risken med 37%. Faktum är att även om man umgås med personer som inte är överviktiga men som umgås med övervikgiga personer, ökar risken med 10%. Förhållandet visar alltså tydligt på ett epidemiologiskt samband. Andra studier har också visat att om man umgås med personer som skiljer sig, ökar risken för att man själv ska skilja sig med upp till 75% jämfört med medelfrekvensen. Om man däremot umgås med personer som är finansiellt framgångsrika, ökar chansen att man själv blir finansiellt framgångsrik och vice versa om man umgås med skuldsatta personer.
Hur blir jag duktig på matte?
Det finns också ett etablerat koncept inom matematik kallas för Erdős-talet. Detta tal är ett mått som mäter ”samarbets-avståndet” mellan en matematiker och den produktive ungerske matematikern Paul Erdős – alltså hur långt ifrån någon arbeta från honom i form av kontakter. Denna man var en ungersk matematiker aktiv under 1900-talet, som allmänt anses vara en av de mest produktiva och inflytelserika matematikerna genom tiderna. Erdős gjorde betydande bidrag till många områden inom matematiken, inklusive talteori, kombinatorik och grafteori.
Men Erdős var också vida känd för sitt unika förhållningssätt till matematiskt samarbete, som innebar att resa runt i världen och arbeta med andra matematiker på en mängd olika problem. Han publicerade mer än 1500 matematiska uppsatser under sin livstid (vilket är extraordinärt mycket), av vilka många skrevs tillsammans med andra matematiker.
Erdős var en mycket respekterad figur i den matematiska gemenskapen, och hans inflytande på matematiken känns fortfarande idag. Erdős-numret, som mäter samarbetsavståndet mellan en matematiker och Erdős, har blivit ett populärt sätt att mäta en matematikers ”anknytning” inom den matematiska gemenskapen och är ett bevis på Erdős samarbetsanda och inverkan på fältet. Det visade sig nämligen att flera av de personer som Paul arbetade med också blev väldigt duktiga på det som de arbetade på, och de som senare arbetade med dessa har också visat sig ha haft en statistiskt högre sannolikhet för framgång än de vida populationen av matematiker. Det verkade som att Erdős hade en särskilt gåva som smittade från person till person.
Detta kan tyckas vara statistiskt spratt som måste bero på något annat. Men det verkar faktiskt som att idéer och tankesätt verkligen smittar, och desto mer direkt eller indirekt kontakt du har med andra personers tankesätt, ju mer blir du som dem. Attityder och normer sätts i din omgivning, och det finns en stor sannolikhet att du omedvetet anpassar dig efter dem. Den finansiella mogulen Warren Buffet uttryckte den positiva aspekten av detta samband väldigt enkelt – umgås med personer som är bättre än dig, så kommer också du bli bättre än vad du var.
Ifall du tycker detta är intressant, kan du läsa mer om detta i informationsdieten: